Tränarna för Milan och Lazio möttes för första gången på tränarbänken för över 20 år sedan och representerar två motsatta fotbollsfilosofier. Under årens lopp har de ofta retat varandra offentligt: ”Karaktärmässigt är vi varandras motsatser”

Lägg inte för mycket vikt vid bilden ovan. Det handlar mest om artighetsfraser. En ren formalitet inför kameran, precis som det kommer att bli på lördagskvällen på Meazza. ”Photo opportunity”, som man brukar säga i sådana här sammanhang. I verkligheten skulle Massimiliano Allegri och Maurizio Sarri knappast medvetet välja att gå ut och äta middag tillsammans. Det finns inget överdrivet mellan dem, för guds skull, de går inte varandra på nerverna i ordets strikta bemärkelse. Och ofta ger de varandra även komplimanger. Men låt oss säga att de i det förflutna inte har sparat på några mer eller mindre smärtsamma pikar.

ansikte mot ansikte—  Deras bekantskap och möten på fotbollsplanerna går dock långt tillbaka i tiden. För de första mötena på respektive tränarbänkar måste man gå tillbaka till början av 2000-talet i Toscana, när Allegri tränade Aglianese och Sarri Sangiovannese. Lega Pro-serien. Max i början av sin karriär, Maurizio redan med flera års erfarenhet, som började i Seconda categoria. Tjugo år senare visar räknaren 19 möten, där vågskålen tydligt lutar åt Allegris håll: 11 segrar, 4 oavgjorda och 4 förluster för Rossoneros tränare. Mötet har involverat åtta lag: förutom Aglianese och Sangiovannese finns även Sassuolo, Verona, Juve, Empoli, Napoli och Lazio med. Under sin karriär har de fört fram olika filosofier och spelstrategier, som sedan har extremiserats och kristalliserats i ”spelfokus” (Sarri) och ”resultatfokus” (Allegri). Max är tränaren som ser till att hålla gardinerna neddragna och inte har några problem med att rada upp en snäv seger efter den andra; Maurizio är tränaren som är övertygad om att segrarna kommer – eller i alla fall borde komma – genom spelet.

ordväxling—  De olika synsätten på fotbollen har säkert bidragit till att tända gnistan mellan de två, men det handlar inte bara om det. Spolar man tillbaka bandet hittar man gnistor redan 2017. Till exempel i samband med en match mellan Napoli och Juve i december, när Sarri hade dragit in Inter i diskussionen om vilodagarna mellan matcherna, men det var just Allegri som svarade honom: ”Jag hänger inte med längre, han kommer med något nytt varje gång. Enligt mig gör han det för att skapa förvirring hos mig, så jag struntar i det.” Sedan betonade han: ”Maurizio… Jag hänger inte med längre: ena gången handlar det om planen, en annan gång om en vecka mindre…”. Låt oss säga att det handlade om en mycket toskansk form av ironi. En ny runda följde i februari 2018. Sarri sa: ”Det finns lag som sätter sin prägel på en era. Jag är övertygad om att man om tjugo år kommer att tala om Napoli, och jag hoppas också att vi vinner något.” Allegri, utan att specifikt svara Maurizio, reflekterade några dagar senare så här: ”Jag säger alltid, och fortsätter att säga, att det i slutändan är det som räknas om man lyckas skriva in en seger i prisskåpet, för annars glömmer vi redan bort vad som hände för två dagar sedan – tänk då på om vi kommer att minnas vad som skulle ha hänt för 20 år sedan, i den där matchen, om bollen hade träffat stolpen och gått in… I livet måste man vara väldigt praktisk.” Två månader senare, inför matchen mellan Juve och Napoli, hade stämningen återigen hettat till efter att Sarri strategiskt hade flyttat pressen över på Bianconeri. Och då sa Max: ”Låt mig förstå. Har ingen någonsin något ansvar här? Den där har ingen press, den där har ingen press, då är det rätt att Juventus vinner. För i Coppa Italia har Napoli ingen press, i Champions League har de ingen press, i Europa League har de ingen press, de har ingen press någonstans.” Och även utan en direkt ordväxling har deras personliga syn på fotbollen alltid placerat de två på olika planeter. Allegri: ”Det är inte så att jag måste spela estet för att göra folk nöjda, jag måste göra dem nöjda genom att vinna. Om man vid ett visst tillfälle måste spela dåligt för att ta hem resultatet, så gör man det.” Sarri, på andra sidan månen: ”För mig uppnås resultatet genom spelet, jag kan inte tänka på något annat sätt. Vårt mål har alltid varit skönheten.”
snack—  Spår som aldrig kommer att mötas. Bitterheten nådde sin höjdpunkt kring ordet Juve, nämligen när Allegri fick sparken 2019 och ”La Signora” beslutade sig för att satsa på Sarri, som vid sin presentation talade om ett mer offensivt spel och om att underhålla publiken. Sarri nämnde aldrig Allegri, precis som Allegri aldrig nämnde Sarri, men strax därefter sa han följande: ”I slutändan är det att vinna som räknas, resten är bara prat. Fotbollsspelare är som hästar, man måste titta på hur de rör benen. Taktik och spelsystem är bara struntprat.” Maurizios svar: ”Om jag också tror på dessa idéer? Jag hoppas bara att klubbpresidenterna inte får reda på det, annars kommer våra löner att minska avsevärt… Jag tror att det finns en medelväg; det handlar om olika åsikter och sätt att se på samma jobb.” Vi kan avsluta listan med ytterligare ett citat från Allegri från november 2022 inför en match mellan Juve och Lazio: ”Karaktärmässigt är vi varandras motsatser.” En självklarhet, men… det är alltid bättre att upprepa det. För ordningens skull: inför denna match mellan Milan och Lazio, på presskonferensen två dagar före matchen, sa Max om Maurizio: ”Han gör ett utmärkt jobb, Lazio är ett vältränat lag”. Ett fredstecken?