Repubblica publicerar några meddelanden mellan den före detta sportchefen, vice Pompilio och VD Chiavelli som, enligt åklagarna, skulle bekräfta viljan att blåsa upp siffrorna i affären med medverkan av Lilla
”Vi hoppas att de tackar nej… annars måste vi börja råna”. Fallet Osimhen mellan Lilla och Napoli är återigen föremål för diskussion i ljuset av de chattar som avslöjats i dagens upplaga av Repubblica, där huvudpersonerna är den blåklädda verkställande direktören Andrea Chiavelli, den dåvarande sportchefen Cristiano Giuntoli och hans vice Pompeo. Dessa dokument ingår i den information som Guardia di Finanza (italienska finanspolisen) lämnat i utredningen av åklagarna Lorenzo del Giudice och Giorgio Orano, som begärt åtal mot Napolis ordförande Aurelio De Laurentiis och Chiavelli för bokföringsbrott. Förhandlingen är planerad till den 6 november. Ur idrottssynpunkt hade fotbollsförbundet arkiverat fallet 2022.
Enligt anklagelserna skulle man, för att nå det av Lilla begärda beloppet på 70 miljoner, med godkännande av den dåvarande franske ordföranden Gerard Lopez, ha infört korten för den tredje målvakten Karnezis och några ungdomar (Luigi Liguori, Claudio Manzi och Ciro Palmieri) som värderades till totalt 20 miljoner, men som sedan omedelbart lånades ut till lag i Serie C och D och aldrig ens åkte till Frankrike. Det är i detta klimat som Chiavelli och Giuntoli den 17 juli 2020 utbyter de första utkasten till avtalet med Lilla och VD:n släpper sig till ovanstående kommentar. Några minuter senare skickar hans vice Pompilio ett meddelande till den dåvarande sportchefen. ”Jag väntar”, skriver Giuntoli, ”han sa faktiskt att jag skulle skicka det, i hopp om att de inte skulle acceptera. Jag måste prata med Aurelio. Vilken terrorist.” ”Det här är psykologisk terrorism”, svarar Pompilio. ”Terrorist. Skriv att vi hade tur att Amrabat och Kumbulla inte ville komma”, insisterar Giuntoli och antyder hur begränsad transferbudgeten var. ”Annars hade vi fått spela ligan med Petagna.” ”Du får inte skriva någonting”, varnar Pompilio. ”Lämna inga spår i e-postmeddelanden. Muntligt kan du säga vad du vill.”
fallet osimhen-mervärden: lillas tvivel— Enligt Repubblica finns det dock många spår i informationen från Guardia di Finanza. Från e-postmeddelandet där Lillas före detta ordförande ”föreslår” att ”blåsa upp” affären (”Detta, kära vänner, gör att ni kan betala ett lägre pris än någon annan klubb, men med ett nominellt värde som är nödvändigt för att avsluta affären”) till de långa diskussionerna om vilka spelare som ska ingå i affären: man börjar med Llorente, går vidare till brasilianaren Leandrinho och Ounas och slutar med Karnezis och de tre unga spelarna. Det fanns dock någon som blev misstänksam. Det är Lillas administrativa och juridiska direktör, Julien Mordacq, som skickar detta meddelande till den dåvarande vd:n för det franska laget, Marc Ingla: ”Det är min plikt att återigen varna dig för riskerna med denna affär, med tanke på de omständigheter som jag har redogjort för muntligen. Varje detalj som anses ”konstig” kan väcka frågor om dessa transaktioner (avtal som rör fem spelare) och det kommer att krävas verkliga svar och motiveringar”.
Napoli, advokaterna i Osimhen-fallet— ”Det framkommer inget olagligt uppsåt, utan endast den normala dynamiken i en förhandling om köp och försäljning av fotbollsspelare, vilket är helt normalt inom branschen och inte straffbart”, svarar idag Napolis försvarsteam i ett uttalande, samtidigt som de uttrycker ”förvåning” över att pressen har spridit ”utredningshandlingar som, på grund av sin natur, borde ha förblivit konfidentiella” och vars publicering ”uttryckligen bryter mot det lagstadgade förbudet och strider mot principerna om konfidentialitet och skydd av rätten till försvar”. För advokaterna Gino Fabio Fulgeri, Gaetano Scalise och Lorenzo Contrada handlar det om ”uttalanden som är utdragna ur ett mycket bredare sammanhang, som endast kan förstås i sin helhet och med objektivitet”. Advokaterna betonar dessutom att ”som ytterligare bevis på att de meningar som återges i artikeln är helt irrelevanta för åtalet, bör det påpekas att de personer som journalisten hänvisar till redan har hörts utförligt av åklagarna, och detta enbart i egenskap av personer med kännedom om fakta”. Och där ”gav de precisa, tydliga och övertygande förklaringar, som utesluter att de skulle ha någon faktisk bevisvärde”.
